Gödning
Titta gärna på vårt sortiment här!
Kalksalpeter - lönsamt i spannmål och vall |
| Kalksalpeter har även i år ett konkurrenskraftigt pris per kilo N. Och effekten är minst 10 % högre vid övergödsling! Effektivaste kvävet Kalksalpeter innehåller 93 % nitratkväve och har därför en betydligt snabbare och bättre effekt än andra kvävegödselmedel. Effektskillnaden varierar mellan 10 och 40 %. Inte minst är Kalksalpeter effektivt om det är kallt eller torrt eller om man har en tung lerjord. Kalksalpeter är i år lönsamt till: • Huvudgivan till höstsäd, framförallt om det är kallt eller torrt eller på ammoniumfixerande lerjordar • All komplettering i stråsäd • Återväxtgödsling i vall • Komplettering i potatis och grönsaker • Frukt och bär Kalksalpeter innehåller inte svavel. Därför bör man säkerställa att grödan fått svavel på annat sätt. Kalkeffekt Lönsamheten för Kalksalpeter ökar ytterligare om man värdesätter kalkeffekten. 100 kg N/ha som Kalksalpeter höjer pH-värdet motsvarande 100 kg CaCO3/ha. Övriga kväveprodukter på marknaden har en pH-sänkande effekt. Kvalitetshöjande kalcium Kalksalpeter innehåller 19 % lättupptagligt kalcium vilket har stor betydelse för kvaliteten i potatis, grönsaker, frukt och bär. |
För lite fosfor kan bli dyrt |
| De senaste 20 åren har den genomsnittliga fosforgivan med mineralgödsel successivt minskat från ca 17 kg fosfor per hektar till dagens knappt 4 kg. En del jordar har nu så låg fosforstatus att odlingsekonomin blir lidande. Negativ balans På spannmålsgårdar utan stallgödsel är tillförseln av fosfor ofta betydligt lägre än bortförseln med skörden. Under åren har den ekonomiska situationen medfört att många odlare övergått allt mer till NPK-produkter med låga fosforhalter, t ex YaraMila 27-2-3. Lågfosforprodukter ger normalt bara 6- 10 kg fosfor/ha. Denna tillförsel ska jämföras med en bortförsel på 15-20 kg i spannmål. Dessutom tillkommer att höstvetet i växtföljden många gånger inte får någon fosfor alls. Sämre ekonomi vid låga P-AL-tal Om man har höga eller medelhöga fosforvärden kan man kort sikt tära på fosforförråden. Men efter några år minskar mängden växttillgänglig fosfor. Alltför låga fosfornivåer i marken leder till: • Lägre skördenivåer • Sämre kväveffektivitet • Försämrad odlingssäkerhet I en spannmåls/oljeväxtväxtföljd innebär en sänkning från klass III till klass II en skördeförlust på mellan 500 och 700 kronor per hektar och år. Vilken P-AL-klass ska man sträva efter? Det beror på vilka grödor som odlas i växtföljden. Den mest fosforkrävande grödan är den som bör styra målet. Höstsäd och vall klarar lite sämre fosforstatus. Odlas vårsäd bör man ligga mitt i klass III. Om oljeväxter och sockerbetor odlas någon gång i växtföljden är det ekonomiskt motiverat att ligga i en låg klass IV. Lönsamt att tillföra lika mycket fosfor och kalium som grödan bortför Den kortsiktiga, årliga lönsamheten beror på spannmåls- och gödselpriset samt på vilken P-AL-klass jorden ligger i. Ju lägre klass desto större merskörd för fosfor. Beräkningar för korn/maltkorn på gödselpriserna hösten 2012 visar att det är lönt att gödsla med YaraMila 24-4-5 i P-AL-klass III om kornpriset är kring 1:60 eller högre. Ligger man i P-AL-klass II eller lägre, får man ett par hundra kronor tillbaka om man gödslar upp sin fosforstatus med t ex YaraMila 22-6-6. |
